Lilla fröken Marianne hade en etta på Gärdet i Stockholm. Länge hade hon retat sig på en karl i huset mittemot, som ivrigt betraktade henne i kikare varje kväll vid sängdags. Men hon beslöt sig för att hämnas, tog reda på karlns telefonnummer och en morgon klockan fem ringde hon upp honom och sa:
- Det är Marianne här mittemot. Du kan väl möjligen inte komma ihåg var jag la mina strumpor i går kväll?